Balsam för själen

Jag åkte mitt första riktiga skidpass för säsongen. Jag känner mig lurad, lurad på tre veckor med perfekta skidförhållanden och utan att ha åkt en enda gång. Idag förstod jag varför jag håller på med det här, varför jag envisas med att åka skidor trots att jag bor i Stockholm, för det är så jävla härligt helt enkelt! Bara jag och andningen liksom, stavtag för stavtag glidandes genom skogen. Det är så vackert! Balsam för själen!

Det var fullt med bilar på parkeringen i Ängsjö när jag kom dit. Jag värmde upp genom att åka 5an. Jag kände mig som en nybörjare första kilometern för jag hittade inte fästzonen när jag skulle diagonala... Tekniken kom tillbaka till mig, och efter 5an kände jag mig som Charlotte Kalla (haha), så jag tog ett varv på lätta milen också. Det störda är, att jag blev inte omåkt eller ikappåkt en enda gång..! Det var typ bara folk med turskidor i spåret, som nästan gick fram. Jag skäms över att vara Stockholmare... Jävla motionärer :P

15 ängsjö-kilometer (dvs ca 14 km) på knappt 70 min. Helt okej! Men nu är jag mör i benen :P och taggad på att åka meeer :D